Utställningskatalog (Fredsgatan)

Näkymä Suomenlinnaan Helsingin puolelta, etualalla miehiä lastaamassa laivaa (maalaus).

Augustin Ehrensvärd: Näkymä Viaporiin, 1760-luvun alku. Nationalmuseum, Tukholma.

Sveaborg
Tre riken – en fästning
1748 – 2021

Riksarkivet 12.5.2021–30.9.2022

På väggen

Karta över det svenska riket från år 1747, tryckt i Stockholm 1801. I privat ägo.

Vitrin 1

Karta över Sveaborg 1854. Atlas över fästningen Sveaborg. S:t Petersburg 1854. Ryska historiska statsarkivet (RGIA).

På väggen

Augustin Ehrensvärd, Vy över Sveaborg. Nationalmuseum i Stockholm.

Vitrin 2: Sökande av läget för fästningen

  1. Kungl. Vetenskapsakademiens årsskrift 1740, det år då Augustin Ehrensvärd utsågs till sekreterare för Vetenskapsakademien.
  2. Augustin Ehrensvärds beskrivning över en resa till Sveaborg 1747.
  3. Medalj som slogs till minne av Henrik af Trolle 1790. I privat ägo.
  4. Fredrik Cygnaeus, Stycken ur en Teckning af Finska Kriget åren 1741 och 1742. Utgivna i Helsingfors 1843.
  5. Originalteckning av Augustin Ehrensvärd från hans resa till Finland 1747. Samfundet Ehrensvärd.
  6. Elias Martins skissbok med fodral. Samfundet Ehrensvärd.

På väggen

Kopior av teckningar som Elias Martin gjort på Sveaborg och längs Finlands sydkust.

På väggen

Karta över S:t Petersburg med omnejd från 1700-talets första hälft. I privat ägo.

Vitrin 3: Gustav III:s krig 1788–1790

  1. Situationskarta över Gustav III:s krig från år 1788. I privat ägo.
  2. Situationskarta över Gustav III:s krig från år 1789. I privat ägo.
  3. Kopparstick av kapten Jean Jaq. Bilang som hyllar segern vid Svensksund. I privat ägo.
  4. Johan Tietrich Schoultz, Vy över slaget vid Svensksund 1790.
  5. Kung Gustav III:s överadjutant August Filip Armfelts memoarer. Beskrivning över händelserna år 1790. I privat ägo.
  6. Delar av den servis som amiral Cronstedt fick motta som gåva för att uppmärksamma segern vid Svensksund. Hertonäs gårds museum.
  7. Huggare från 1700-talet, avsedd för örlogsflottan. John Nurminens Stiftelse.

Vitrin 4: Cronstedt och von Stedingk i amerikanska frihetskriget

  1. Artillerikapten Carl Olof Cronstedts engelskspråkiga loggbok från amerikanska frihetskriget. Riksarkivet.
  2. Cronstedts dagbok från amerikanska frihetskriget. Riksarkivet.
  3. Brittisk pistol för örlogsflottan från 1770-talet. John Nurminens Stiftelse.
  4. Fullmakt för Curt von Stedingk att vara kommendör för regementet Royal Suedois, utfärdad av franske kungen Ludvig XVI år 1786. Riksarkivet.
  5. Intyg över att Curt von Stedingk varit i fransk tjänst, utfärdat till honom av franske krigsministern. Riksarkivet.
  6. Bild av det hederstecken för medlemmar av the Society of the Cincinnati som Curt von Stedingk erhöll av George Washington.
  7. Fullmakt för Curt von Stedingk att vara överste vid den eskader som franska kungen sände till Amerika. Riksarkivet.

På väggen

Karta över de strider som fördes i Philadelphia-området 1777.

På väggen

Bild från anfallet mot Fort Redbank 24.10.1777 och Fort Mifflin på Mud Island 15.11.1777. Carl Olof Cronstedt tjänstgjorde på fartyget Roebuck som syns på bilden.

På väggen

Amiral Victor von Stedingk bärande den gyllene medaljongen över slaget i Svensksund i ett band kring halsen. Kopia av originalporträttet. Samfundet Ehrensvärd.

Vitrin 5

Adolf Erik Geete, byggnads- och planritningar från Sveaborg, Helsingfors och Lovisa från 1760-talet. Samfundet Ehrensvärd.

Vitrin 6: Ehrensvärds grav

  1. Förslag till Augustin Ehrensvärds gravmonument. Underst Gustav III:s, Carl August Ehrensvärds och Johan Tobias Sergels förslag enligt vilket monumentet färdigställdes.
  2. Carl August Ehrensvärd och hans publikation i 1700-tals band.
  3. Sergels torg i Stockholm har fått namnet efter bildhuggaren Johan Tobias Sergel.
  4. Ehrensvärds grav har varit en minnesplats under den svenska, ryska och självständighetstiden.

På väggen

Serafimerorden är Sveriges högsta riddarorden. Dess kedja smyckas av serafimer.

På väggen

Fartyg ur den svenska skärgårdsflottan i sundet utanför Gustavssvärd. Kopia av en målning av Elias Martin som finns på Sveriges ambassad i Helsingfors. Samfundet Ehrensvärd.

Nisch 1: Augustin Ehrensvärd – Sveaborgs skapare

  1. Augustin Ehrensvärds porträtt av Olof Arenius från 1756. Helsingfors stadsmuseum.

Nisch 2: Finlands militäröverbefälhavare, generallöjtnant Henrik Johan Aminoff

  1. Henrik Johan Aminoffs porträtt. I privat ägo.
  2. Henrik Johan Aminoffs brev 23.9.1754 till landshövdingen i Åbo och Björneborgs län om att Björneborgs infanteriregemente skall befrias från tjänstgöringen på Sveaborgs fästning. Ryska Nationalbiblioteket.
  3. Kanonkulor som hittats på Sveaborgs fästning. Samfundet Ehrensvärd.
  4. Flintlåsgevär från 1700-talet. Samfundet Ehrensvärd.
  5. Så kallad långpipa från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. I privat ägo.
  6. Kopia av Gavril Sergejeffs akvarell över Åbo stad från år 1810. Ryska statens militärhistoriska arkiv (RGVIA).
  7. Kopparstick av slaget vid Narva år 1700.

Vitrin 7: Finska krigets början

  1. Miniatyrporträtt av kejsar Napoleon I från början av 1800-talet. I privat ägo.
  2. Medalj präglad till minne av Napoleons beslut bygga Triumfbågen i Paris 1806. I privat ägo.
  3. Medalj som präglades till minne av fredsavtalet i Tilsit 1807. I privat ägo.
  4. Proklamation av kejsar Alexander I år 1808 om anfallet mot Finland som skulle förenas med det ryska kejsardömet. Riksarkivet.
  5. Inventarieräkenskaper över Sveaborgs kronomagasin från 1808. Riksarkivet.
  6. Kammarråd Fredrik Lorenz Nybergs rapport till fältmarskalk Mauritz Klingspor i början av mars 1808. Riksarkivet.
  7. Skildring av Finska kriget av Paul van Suchtelen, som då själv tjänstgjorde i de ryska trupperna. I privat ägo.
  8. Kommendanten på Svartholms fästning C.M. Gripenbergs beslut 11.3.1808 att sagda fästning kommer att kapitulera 17.3.1808. Riksarkivet.
  9. Adjutant och stabsofficer hos den svenska kronprinsen. I privat ägo.
  10. Dragon i det skånska dragonregementet och finska infanterisoldater. I privat ägo.

Nisch 3: Fredrik Henrik af Chapman – skärgårdsflottans och varvets planerare

  1. Kopia av Lorens Pasch den yngres porträtt av Fredrik Henrik af Chapman från år 1778. Samfundet Ehrensvärd.
  2. Fredrik Henrik af Chapmans traktat om fartygsbygge. Stockholm 1775. I privat ägo.
  3. Skeppsritningar ur Chapmans verk Architectura Navalis Mercatoria 1768. I privat ägo.
  4. Bild av Stockholms hamn på 1700-talet. Elghammars slott, Sverige.
  5. Sveaborgs varv på 1760-talet. Kopia av en målning av Elias Martin på Göteborgs museum.
  6. Fästningsarbetena på Sveaborg, kopia av en målning av Elias Martin. Samfundet Ehrensvärd.

Vitrin 8. Sveaborgs kapitulation 1808

  1. Överbefälhavaren för de ryska trupperna, greve Buxhoevdens kungörelse över hur förhållandena i Finland skulle regleras. Åbo 12/24.3.1808. Riksarkivet.
  2. Order om försvaret av Sveaborgs fästning, utfärdad av amiral C. O. Cronstedt 15.3.1808. Riksarkivet.
  3. Cronstedts order om att Helsingfors inte skulle bombarderas, eftersom man avtalat med den ryska överbefälhavaren att ryssarna inte skulle placera artilleribatterier nära staden, daterad 22.3.1808. Riksarkivet.
  4. Rapport av kapten Aminoff över de ryska försöken att störa försvararna och Cronstedts svar 28.3.1808. Riksarkivet.
  5. Cronstedts order till kapten Aminoff att vissa positioner skulle överlåtas till de ryska trupperna enligt det avtal som slutits med den ryska kommendören 8.4.1808. Riksarkivet.
  6. Cronstedts beslut över i vilken ordning de svenska trupperna skulle överlåta fästningen till ryssarna 4.5.1808. Riksarkivet.
  7. Avtal om Sveaborgs kapitulation, undertecknat av amiral Cronstedt och general van Suchtelen 26.4.1808. Riksarkivet.
  8. Kopia av kejsar Alexander I:s brev till Rysslands finansansvariga om utbetalning till Sveaborgs tidigare kommendant, amiral Cronstedt, daterat i S:t Petersburg 9.12.1808. Riksarkivet. Riktigheten av den kopia som fanns på Frugård i Mäntsälä intygades av överbibliotekarien H. Wieselgren vid Kungliga biblioteket 4.7.1862. Riksarkivet.
  9. J.G. Båths publikation över de förhållanden som ledde till Sveaborgs kapitulation. Stockholm 1809. I privat ägo.
  10. Cronstedts förklaring av orsakerna till att Sveaborg kapitulerade. Stockholm 1811. I privat ägo.

På väggen

Amiral Cronstedts dotter, Hedvig Sofia Cronstedt, som var hovdam hos ryska kejsarinnan.  Hertonäs gårds museum.

Nisch 4: Sveaborgs ekonomiska influens i Södra Finland

  1. Kopior av Nils Schillmark målade porträtt av ekonomidirektör Pehr Nyberg och hans maka Hedvig Naeschlindh.
  2. 1700- och 1800-tals vinlägel och bägare. Nyberg var även direktör för spritfabriken i Lovisa.
  3. Gavril Sergejeffs akvareller av Lovisa stad och Svartholms fästning. Ryska statens militärhistoriska arkiv (RGVIA).
  4. Pehr Nybergs artikel om hur rians funktion kunde effektiveras publicerades i Kungliga Patriotiska Sällskapets skrift på 1780-talet.

På väggen

Bild av den ryska konstnären Ivan Ajvazovskijs målning Sveaborg från år 1844. Målningen hör till en serie målningar av sjöfästningar i Finska viken. S:t Petersburgs sjökrigsmuseum.

Vitrinerna 9a–b: Sällskapet Amore Proximi

  1. I Lovisa och på Svartholm verkade sällskapet Amore Proximi som firade sin årsdag 24.1. Sällskapets sång sjöngs på årsfesten. Riksarkivet.
  2. Förteckning över sällskapet Amore Proximis medlemsavgifter. Riksarkivet.
  3. Tal till Gustav III:s födelsedags ära på sällskapets årsfest i Lovisa 24.1.1789. Riksarkivet.
  4. Sällskapets verksamhetsprinciper definierades i stiftelseurkunden, som stadfästes vid sällskapets konstituerande möte år 1786. Riksarkivet.
  5. Sällskapets stadgar justerades på allmänna möten. Utdrag av sällskapets möte 24.4.1787. Riksarkivet.
  6. Sällskapets mötesprotokoll 2.11.1789. Riksarkivet.
  7. Kymmenegårds läns landshövding Johan Herman Lodes promemoria till major Gripenberg från Heinola 23.5.1803 om hemliga förhandlingar angående sällskapets fortsatta verksamhet. Riksarkivet.

Vitrin 10: Från finska kriget till freden i Fredrikshamn

  1. Kopia av dagbok, som den ryske Ivan Petrovitj Lipardi förde i mars 1809 under finska kriget, ingick i Fredrik Cygnaeus efterlåtenskap. Riksarkivet.
  2. Kejsar Alexander I:s beslut att Finland skulle anslutas till Ryssland. Riksarkivet.
  3. Kungörelse om att de fängslade och hemförlovade soldaterna från Svartholms och Sveaborgs fästningar kunde ansöka om dagpenning av de ryska ståthållarna i vissa städer 28.7/9.8.1808. Riksarkivet.
  4. Fullmakt för friherre Curt von Stedingk att representera Sverige under fredsförhandlingarna med Ryssland i Fredrikshamn, daterad 24.9.1808. Riksarkivet.
  5. Tryckt fredsavtal från freden i Fredrikshamn 1809. Riksarkivet.
  6. Svenske fredsförhandlaren Curt von Stedingks förslag till gränsdragning mellan Sverige och Ryssland med korrigeringsanteckningar, hösten 1809. Riksarkivet.
  7. Bläckhorn och sandbehållare i silver, utförda av Johan Schwart 1788 i Karlskrona. I privat ägo.

På väggen

Minnestavla över G.M. Sprengtporten för det märkesår som 2009 uppmärksammade200-årsminnet av Finlands anslutning till Ryssland.

På väggen

Jean Baptiste Bernadotte, general i Napoleons tjänst och sedermera 1810 adopterad kronprins av Sverige. I privat ägo.

Vitrin 11: Finlands anslutning till ryska kejsardömet

  1. Skriftlig trohetsed till den ryska kejsaren 1809. Riksarkivet.
  2. Kejsar Alexander I:s inbjudan till Borgå lantdag i mars 1809. Riksarkivet.
  3. Kejsar Alexander öppnar lantdagen i Borgå 1809. Emanuel Thelnings målning.
  4. Tjänstedräkt för regeringskonseljs medlem som generalguvernör Speranskij godkände. Riksarkivet.
  5. Soldat från finska kriget berättar om sina erfarenheter.
  6. Kejsar Alexander I:s beslut om utnämningen av Finlands regeringskonselj 18.8.1809. Riksarkivet.
  7. Kejsar Alexander I:s beslut om regeringskonseljens sammansättning 1809. Riksarkivet.

På väggen

Örlogshamnen Kronstadt vid infarten till S:t Peterburg var stadens lås. Även de övriga befästa städerna vid Finska viken bidrog till huvudstadens försvar. Kronschlot i Kronstadt år 1752. I privat ägo.

På väggen

Panorama från 1840 över Helsingfors från tornet till den kyrka som planerats av C.L. Engel. I privat ägo.

På väggen

Plan för en kyrka på Sveaborg, daterad 1.5.1821. Kyrkan som närmast påminde om ett tempel från antiken var avsedd att utgöra ett centralmotiv för den stora kasern i empirestil som skulle uppföras på Stora Öster-Svartö. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.

 

Vitrin 12: Nyklassisk Helsingfors och Sveaborg

  1. Fredrik Tengström, Nya lutherska kyrkan och biblioteket, litografi från år 1838. Den nyklassiska stad som Carl Ludvig Engel planerade i Helsingfors kom att förverkligas, till skillnad från de motsvarande planerna för Sveaborg. I fonden ses den högvakt som kom att rivas på 1830-talet. Riksarkivet.
  2. Generalplan över södra delen av Brunnsparken. Chefen för Helsingfors nybyggnadskommitté Johan Albrekt Ehrenström bekräftar här egenhändigt 15.6.1812 att området tillhör ingenjörskommandot på Sveaborg. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  3. Plan för en fästning med bastioner på Ulrikasborg från 1810. Planen har 10/22.3.1820 presenterats för kejsar Alexander I, krigsministern Michail Barcaly de Tolly och ingenjörsgeneralen Jan Peter van Suchtelen. Fästningen kom aldrig att byggas, trots att den varit aktuell redan under svenska tiden. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  4. Bottenplan för de byggnader som skulle uppföras på Stora Öster-Svartö: kyrkan (A), klocktornen (B) och den stora kasernens första våning, avsedd för tusen personer (C). Planen fastställdes av kejsar Alexander I vid föredragning i Troppau, Schlesien 24.11.1820. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  5. Bottenplan och tvärsnitt av den flygelbyggnad för officerare som skulle uppföras invid ovannämnda kasern och kyrka; även denna plan föredrogs för kejsaren i Troppau 24.11.1820. Arkitekten Engel är nämnd i planrubriken. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  6. Generalplan för Stora Öster-Svartö från år 1838. Det stora kasernprojektet hade närmare 20 år på nacken, men var fortfarande aktuellt inom ramen för en symmetrisk komposition med bulevarder i anslutning till kronverket Ehrensvärd. Byggnaderna mellan kasernen och kronverket skulle rivas, för att bereda utrymme för det nödvändiga övningsfältet. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  7. Empirebyggnaderna på Sveaborg på Stora Öster-Svartö – kyrkan, klocktornen och kasernen – sedda från övningsfältet. Plan som föredragits i Troppau 24.11.1820 för Alexander I. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.

På väggen

Ritningen till en ortodox kyrka på Sveaborg från år 1838 baserar sig på arkitekten Konstantin Tons plan från föregående år. Kyrkan var avsedd för fästningens ryska garnison och stod färdig år 1854 då den helgades till Alexander Nevskijs minne. Kyrkans såväl yttre som inre förändrades helt när den byggdes om på 1920-talet. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.

På väggen

Partiellt tvärsnitt från år 1838 av den ortodoxa kyrkan på Sveaborg. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.

På väggen

Eero Järnefelt, Zacharias Topelius möter fångar i kronofängelset på Sveaborg, akvarell. Topelius skildring av detta möte publicerades år 1889 i jultidningen ”Jul-rosor”. I privat ägo.

Vitrin 13: Vardagsliv på ryska Sveaborg

  1. Fördragningsnot från en föredragning i Kuopio 14.8.1819 för kejsar Alexander I. Ryske köpmannen Nikolaj Sinebrychoffs brännvinsinförsel till Sveaborg oroade myndigheterna i Finland, eftersom den ansågs kringgå tullbestämmelserna i storfurstendömet. Ärendet bereddes av kommittén för finska ärenden, som ansåg att finska tullbestämmelser skulle gälla när införseln av brännvin till Sveaborg var avsedd för andra än den ryska militären. Kejsaren delade kommitténs åsikt vid föredragningen. Riksarkivet. Finska statssekretariatets arkiv.
  2. Meddelande 1/13.9.1819 från fästningen Sveaborgs militärguvernör och högsta befälhavare greve Loggin Petrovitj Heiden till fästningens kommendant generalmajor Konstantin Pavlovitj Gavro att civilpersoner inte hade tillträde till Sveaborg. Riksarkivet. Generalguvernörskansliets arkiv.
  3. Nikolaj Sinebrychoff, porträtt målat av Johan Erik Lindh på 1830-talet. Wikimedia Commons.
  4. Brännvinsbutelj och empirebägare i silver. I privat ägo.
  5. Sveaborgs fästning. Kartan publicerades år 1830 i verket Атлас крепостей Российской империи [Atlas över det ryska kejsardömets fästningar]. Wikimedia Commons.
  6. Reglementet för allmänna fängelset på Sveaborg, uppslag med uppgift om fångarnas arbetstider. Sommartid vidtog arbetsdagen kl. 04.30 på morgonen och upphörde kl. 20.00; för middagsrasten avdelades 1,5 timmar. Nådigt reglemente för allmänna fängelset på Sveaborg utfärdat 19.10.1829. Riksarkivet. Sveaborgs evangelisk-lutherska församlings arkiv.
  7. Sekret skrivelse om de upproriska dekabrister som skulle överföras till Finland för förvaring på olika fästningar i väntan på transport till Sibirien jämte bifogad fångförteckning. Ön Långören som hörde till Sveaborgs fästning mottog 25.10.1826 fyra fångar: överstelöjtnant Lunin, löjtnant Gromnitškji, fänrik Kirejev och överste Mitkov. Riksarkivet. Generalguvernörskansliets arkiv.
  8. Samtiden har inte haft mycket att säga om dekabristernas tillvaro i Finland. Chefen för Helsingfors nybyggnadskommitté Johan Albrekt Ehrenström konstaterar i ett brev till Johan Fredrik Aminoff i februari 1827 att generalguvernör Arsenij Zakrevsky besökt dem på Långören. Riksarkivet. Rilax-samlingen.
  9. Karta över de ryska truppernas placering i Finland år 1830. Tredje brigaden, som förlagts till västra Finland och trakten kring Tavastehus, hade därtill också avdelat enheter till Sveaborg. Riksarkivet. Generalguvernörskansliets arkiv.
  10. Sveaborgs fästning intresserade de resenärer vilka av en eller annan orsak anlände till Helsingfors. Guvernören i Nylands län Gustaf Magnus Armfelt kunde 7.8. 1839 rapportera till generalguvernör Alexander Mensjikov om franska och engelska besökare på Sveaborg, varvid han påpekade att de ”tagit i ögna sigte alla de ställen å hvilka promenader äro tillåtna, utan att likväl hafva tillfälle att bese hvarken Gustaf Svärd eller Lill Svartö”. Riksarkivet. Generalguvernörskansliets arkiv.

På väggen

Barthélémy Lauvergne, Vue de Sveaborg [Vy mot Sveaborg], kolorerat stentryck, publicerat i Voyages de la Commission scientifique du Nord, en Scandinavie, en Laponie, au Spitzberg et aux Feröe; detta verk utgavs år 1852. Den franske konstnären Lauvergne besökte Helsingfors år 1839. I privat ägo.

På väggen

Oswald Walter Brierly, Her Majestys Ships Arrogant Capt[ai]n H. R. Yelverton & Hecla Capt[ai]n W.H. Hall Destroying the batteries at Eckness May 20th 1854, kolorerad litografi. Under skärmytslingen vid Vitsand förstörde de brittiska fartygen ett kustbatteri, men avstod från planerna att kapa handelsfartygen utanför Ekenäs. I privat ägo.

Vitrin 14: Krimkriget på Östersjön

  1. Karta över havsområdena utanför Sveaborg och de närliggande öarna, där man 1.5.1854 märkt ut de undervattensminor (A) som skulle utplaceras med på tanke fientliga fartyg och kanonbatteriet (B) på Skanslandets södra udde. Minorna var en mycket obehaglig överraskning för de brittiska och franska flottorna. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  2. Fredrik Theodor Blomstrands verk ”Kriget i Finska viken år 1854” utkom i Stockholm redan samma år. Riksarkivet.
  3. Britten Robert Edgar Hughes utgav 1855 i London verket ”The Summer Cruises with the Baltic Fleet in 1854–5”, där han redogör för seglatser med lustjakten ”Pet” i den brittiska flottans kölvatten på Finska Viken; på detta uppslag ses jakten utanför det bombarderade Sveaborg år 1855. I privat ägo.
  4. Ryssarna uppförde flera kanonbatterier för att försvara stränderna kring Helsingfors med omnejd: i Munksnäs, på Lövö, på Drumsö (flera), på Sandudd, vid Sandviken, på Busholmen, i Rödbergen och vid Brunnsparken. På ritningen över ett batteri med åtta kanoner, avsett för Busholmen, ses också den ugn (i rött) som var avsedd för glödgande av kulor. Ritningen är daterad 5.10.1855. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  5. Helsingforsborna noterade batteribyggena, men förstod inte nödvändigtvis syftet. Amanuensen vid Helsingfors universitetsbibliotek, dr Sven Gabriel Elmgren förundrade sig i sin dagbok 1.8.1855 över bygget av strandbatterier utanför Brunnsparken: ”Obegripligt är hvartill de många batterierna mot sjösidan skola tjena.” Riksarkivet. Finska Historiska Samfundets arkiv.
  6. S.G. Elmgren följde, liksom andra helsingforsbor, förskräckt med det intensiva bomardemanget av Sveaborg som pågick i 46 timmar. Han nedtecknade sina iakttagelser i dagboken 11 och 13.8.1855. Riksarkivet. Finska Historiska Samfundets arkiv.
  7. Förteckningarna över de 42 ryska soldater som dödades under bombardemanget av Sveaborg 28 – 29.7/9 – 10.8.1855 togs åter fram år 1895 då man började planera ett minnesmärke över detta i anslutning till Alexander Nevskij-kyrkan. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar.
  8. Den ryska minnesmedaljen över Orientaliska kriget med band i S:t Georgs färger. I privat ägo.
  9. Den brittiska minnesmedaljen över 1854 och 1855 års kampanjer i Östersjön [Baltic]. I privat ägo.
  10. Ryssarna återupptog genast befästningsarbetena på Sveaborg efter att den brittisk-franska flottan avlägsnat sig. Kartan över de nya fortifikationer som uppförts under 1855 visar att det skett främst mot sydväst – den riktning därifrån fästningen bombarderats i augusti sagda år. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.

På väggen

Frans Liewendahl, Sweaborg natten den 9 augusti 1855, kolorerad litografi baserad på en beskrivning av C. von Rennenkampf vid Ulrikasborgs batteri. I privat ägo.

På väggen

Bombardemanget av Sveaborg i augusti 1855 förevigades genom åtskilliga illustrationer och kartor utgivna av samtiden. På den karta över Sveaborgs fästning och Helsingfors stad som publicerades i Stockholm 1856 anges de olika brittisk-franska flottenheternas gruppering och funktioner under Sveaborgs bombardemang den 9 och 10 augusti 1855 med önskvärd tydlighet. Kartan utgavs på Adolf Bonniers förlag år 1856. I privat ägo.

På väggen

Edwin T. Dolbys planschverk ”Dolby’s Sketches in the Baltic” lät den brittiska publiken ta del av också andra ögonblicksbilder än de sedvanliga vyerna av sjöstrider. På den övre bilden ses den rådige matrosen ombord på HMS Hecla, Mr. Lucas kasta en väsande bomb över bord utanför Bomarsund på Åland. Den nedre bilden återger krigets mer okonventionella idylliska sida: Ståndspersoner från Ekenäsnejden bekantar sig med det nämnda fiendefartyget och dess befäl rätt snart efter att man slutat strida. I privat ägo.

På väggen

En rätt verklighetstrogen vy från ovan över Sveaborg och det mer avlägsna Helsingfors, The fortifications of Sweaborg & the City of Helsingfors, publicerad i Storbritannien. Den var enligt utgivaren ”baserad på bilder av E.T. Dolby och särskilda andra officiella dokument”. Den kolorerade litografin utgavs 1854. I privat ägo.

Vitrin 15: Sveaborgs bombardement 1855

  1. Frans Liewendahl, Panorama af Sveaborgs bombardement, kolorerad litografi som utgavs år 1855. Panoramat är försett med förklaringar på franska, svenska och ryska, måhända med tanke på mer omfattande kundkretsar. Vyn såldes förpackad i ett cylinderformat fodral. I privat ägo.
  2. Det expanderande telegrafnätverket gjorde det möjligt att tillfredsställa ett snabbt ökande antal läsares nyhetshunger. The Illustrated London News publicerade i juli – september 1855 åtskilliga illustrerade reportage om skärmytslingarna och bombardemangen vid Sandhamn, Fredrikshamn, Viborg, Kotka, Svensksund [Rotschensalm] m.fl. och om kapningarna av handels- och kustfartyg. Läsarna i Storbritannien upplystes om ”infernaliska apparater” [havsminorna] och kunde även ta del av finnarnas patriotiska sång [Vårt Land]. I privat ägo.

Vitrin 16: Modernisering av fästningen

  1. Ritning av en provkasematt som skulle uppföras på Skanslandet, försedd med anteckning om att den behandlats 15/27.12.1858. Det nyligen inträffande bombardemanget av Sveaborg hade klart visat hur sårbara öppna artilleripositioner var, varför man börjat utveckla täckta [kasematerade] lösningar som bättre skyddade såväl kanoner och ammunition som manskap. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  2. Det mitt emot Gustavssvärd belägna Skanslandets betydelse insågs tidigt. Redan under Krimkriget började man där planera en centralredutt, som skulle säkra strändernas kanonbatterier. Ritning av det kasematerade Tronföljarens batteri som planerades år 1889 på Skanslandet, vilket återspeglar stormaktens resursläge. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  3. Plan för ett batteri med tre 8 tums (203 mm) kanoner, avsett att uppföras på Krogholmen, belägen i sundet mellan Sandhamn och Degerö; enligt anteckning har planen blivit behandlad 10/23.5.1900. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  4. Generalplan över Drumsö från år 1893, som anger bl.a. var kanonbatterierna och krutförråden var belägna. De fem batterier som man anlagt på olika uddar hade funnits där redan under Krimkriget. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  5. Plan för batteriet 1A vid Drumsö södra udde, med anteckning om behandling 29.8/10.9.1886. Den har kompletterats år 1904 med diverse anteckningar i blyerts, som torde ansluta sig till behovet av modernisering av detta batteri. Eftersom den militära teknologin utvecklades snabbt fanns det ett ständigt behov av modernisering av materiel. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.

Vitrin 17: Modernisering av Sveaborg

  1. Sveaborg var ett militärt område, men fästningens äldre kärna från den svenska tiden var samtidigt ett turistobjekt. Turistföreningen i Finland utgav 1895 boken Vägvisare i Finland av August Ramsay, som berättade hur man borde gå till väga för att få bekanta sig med Sveaborg: tillstånd att besöka fästningen skulle ansökas hos dess kommendantstyrelse. Verkets uppgifter om Sveaborgs historia och sevärdheter var de sedvanliga även om garnisonskyrkan beskrevs i svala ordalag, I förbigående framgick det att man inte hade tillträde till de bestyckade öarna Harakka och Långören. I privat ägo.
  2. Sveaborg var i praktiken en synnerligen rysk fästning, förvisso med också svensk- och finskspråkiga arbetare. Det beslut som ingenjörsavdelningen vid det ryska krigsministeriet fattade 23.3.1891, att de svenskspråkiga namnen inom fästningen med tillhörande områden skulle bytas ut till ryska dito, hade kanske sina praktiska orsaker, men det var också i linje med de allt kraftigare strävandena att förryska storfurstendömet. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar.
  3. Sveaborgs fästningsområde från svenska tiden fungerade fram till 1870-talet även som örlogshamn, men lämpade sig inte längre för ändamålet när örlogsflottorna trätt in i maskinåldern. Fästningens örlogshamn flyttade till Skatudden, där det område som vidtog öster om fängelset utvecklades till en modern örlogshamn, för en stormakt, med kaserner, verkstäder, kolupplag och flytande docka. Karta över Sveaborgs örlogshamn från 1917. Riksarkivet. Sveaborgs örlogshamns arkiv.
  4. Fotografier av Sveaborgs örlogshamn: upplagda örlogsfartyg år 1898 och vy av Kronobergsfjärden år 1908, fotograferad av Signe Brander. Helsingfors stadsmuseum.

Glasvitrin

  1. I Finland följde man med stort intresse med händelseförloppen under kriget mellan Ryssland och Japan 1904–1905. Verket ”Sota Itä-Aasiassa” [Kriget i Ostasien], vilket utgavs direkt efter kriget år 1905, förmedlar en helhetsbild av krigsförloppet. Bilderna av Port Arthur ur fågelperspektiv, sett från kullarna i öster, och av det japanska artilleriets avancemang tecknat i genretypisk dramatisk anda ingick i boken. I privat ägo.
  2. I början av kriget mellan Ryssland och Japan 1904–1905 gjorde japanerna ett överraskande anfall mot den ryska örlogsbasen Port Arthur söder om Manchuriet. Den ryska Stillahavsflottan led stora förluster, vilket tvingade Ryssland att överföra sin Östersjöflotta till området där denna i sin tur led ett förkrossande nederlag vid Tsushima. Ett verk som utgavs i Finland år 1905 skildrade en japansk marinofficers upplevelser utanför Port Arthur. I privat ägo.
  3. Flera finska officerare deltog i kriget mot Japan, så även generalmajor Moses Muurman. Han ledde ett regemente som utmärkte sig under försvaret av Port Arthur. Fotografi i privat ägo.
  4. Ryska fartyg som sänkts i Port Arthurs hamn. Wikimedia Commons.

På väggen

Den militärteknologiska utvecklingen avspeglades i den ökade areal som fästningarna krävde, men Ryssland upphörde även att upprätthålla många fästningar vilka ansågs föråldrade. Sveaborgs och Viborgs fästningar fick dock ökad betydelse sedan Ryssland förlorat sin flotta i kriget mot Japan 1904–1905. Bägge fästningars områden fastslogs i Finlands författningssamling 1909 i form av olika zoner. Det röda området på kartan var det egentliga fästningsområdet; i zonen inom med orange angivna gränser hade fästningens kommendant avsevärda befogenheter medan den gröna gränsen angav det s.k. allmänna fästningsområdet. Riksarkivet. Äldre kart- och ritningssamlingen.

På väggen

Sveaborgs fästning omfattade i början av 1900-talet många fort, batterier och observationsstationer m.m. Fästningens omfattning framgår av kartan över dessa enheters telefonförbindelser. I privat ägo.

Vitrin 18: Sveaborgsupproret och 100-årsminnet av Sveaborgs erövring

  1. Upprorsledare under myteriet på Sveaborg i juli 1906, vilka arkebuserades redan 29.7/11.8.1906. Underlöjtnant Arkadij Petrovitj Jemeljanov sårades redan i början av upproret, vilket har ansetts avgörande för dess utgång. Underlöjtnant Jevgenij Lvovitj Kohanskij blev gripen efter sin ankomst till pansarskeppet Tsesarevitj, som mot förväntningarna förblev kejsaren troget. Dessa fotografier publicerades i Elviira Willman-Elorantas novell ”Vallankumouksen vyöryssä”, som utkom år 1918. Nationalbiblioteket.
  2. De upproriska kapitulerade redan efter tre dagar 20.7/2.8.1906, efter träffsäkert bombardemang från pansarskeppen Tsesarevitj och Slava samt kryssaren Bogatyr. Fartygen höll sig utom räckvidd för det kustartilleri som myteristerna övertagit, och utgången var därmed given. På denna bild ses pansarskeppet Tsesarevitj med Sveaborg i fonden. Wikimedia Commons.
  3. Kartschema som visar var Sveaborgs och Helsingfors garnisonstrupper befann sig 17/30.7.1906 då upproret bröt ut. Kartan är från år 1933. Wikimedia Commons.
  4. Sveaborgsupproret noterades i utlandet, i synnerhet i Frankrike, det land för vilket militäralliansen med Ryssland var av särskild betydelse. Tidskriften Le Petit Parisiens pärmbild 19.8.1906 gav dess läsare en färgstark bild av händelserna på Skatudden i Helsingfors. I bakgrunden ses Sveaborg och ett antal örlogsfartyg.
  5. De finska rödgardister som tog sig till Sveaborg för att bistå de upproriska svarade för en blygsam insats, eftersom eldgivningen uppenbarligen kom som en chock för dem. Borgerliga skämtbladet Fyren ironiserade på deras bekostnad då upproret var över. Nationalbiblioteket.
  6. Dom avkunnad 4/17.9.1906 av den krigsrätt som leddes av generalmajor Nikiforov efter myteriet; straffen var antingen arkebusering eller lång tids fängelse. Enligt statistiska uppgifter avkunnades inalles 450 dödsdomar i olika krigsdomstolar. I april 1907 översteg antalet avrättade redan 1 000. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar.
  7. Odaterad promemoria från 1906 där rättsvetaren Robert Hermanson framhåller att Sveaborg var en del av storfurstendömet Finland, staden Helsingfors och Nylands län. Det var kommendantens sak att föra befäl över sina trupper och agera därefter, men civilpersonerna skulle dömas av finsk domstol. Läget var förstås ett annat beträffande de civilpersoner som deltagit i striderna. Finlands generalguvernör Nikolaj Gerard var av samma mening. De åtalade civilpersonerna dömdes därför enligt finsk lag för högförräderi, men fick rätt lindriga domar. Riksarkivet. August Langhoffs arkiv.
  8. En bildkavalkad från festligheterna med anledning av 100-årsminnet av Sveaborgs erövring, vilket fästningen firade i april – maj 1908, enligt ryska kalendern: det festprydda fältet utanför Alexander Nevsky -kyrkan, tre soldater i uniformer från 1800-talets början, en kyrklig förrättning. Helsingfors stadsmuseum.
  9. Dagordern för Sveaborgs fästning 27.4/10.5.1908 återgav ett hälsningstelegram från kejsar Nikolaj II till fästningen tryckt i guld och det telegram som fästningskommendanten generalmajor Vladimir Alexandrovitj Laiming hade sänt till kejsaren om jubileet redan föregående dag. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar.
  10. Finljandskaja gazeta, en rysk tidning utgiven i Finland som där värnade om kejsardömets intressen innehöll i april – maj flera artiklar som uppmärksammade 100-årsminnet av Sveaborgs erövring, så även 29.4/10.5.1908. Då publicerades också Nikolaj II:s telegram till Sveaborgs fästning. Riksarkivet.

På väggen

Efter att första världskriget brutit ut i augusti 1914 började de ryska militärmyndigheterna kraftfullt stärka Helsingfors försvar i landriktning med hjälp av fältbefästningar, röjningar, löpgravar och artilleriställningar. På grund av bristen på arbetskraft skaffades t.o.m. kinesiska vallarbetare. Karta över de befästningsarbeten som utförts på den västliga sektorn mellan Alberga och Hagalund åren 1915–1916. Riksarkivet. Äldre kart- och ritningssamlingen.

Vitrin 19: Första världskriget

  1. Då det första världskriget bröt ut var anläggandet av Peter den Stores kustfästning, en anläggning i stor skala som skulle svara för försvaret av Finska Vikens stränder, ännu på hälft. Arbetstakten blev intensifierad och redan 1914 började fästningen Sveaborg förses med försvarslinjer som löpte kring Helsingfors. Inledningsvis anskaffades arbetskraften från Finland genom tvångsrekvirering med stöd av lagstiftningen om krigstillstånd. I denna förteckning, daterad i Mellungsby 21.10.1916 uppräknas 137 arbetskarlar från Heinola, Gustav Adolfs och Lahtis etc. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar.
  2. Ryssarna förlitade sig inom sjöförsvaret i första hand på minor, vilka visade sig mycket effektiva. De förorsakade den tyska flottan upprepade förluster på Östersjön, redan i krigets första skede. Karta, daterad 28.5/10.6.1915, över skyddsmineringarna kring Sveaborgs fästning. Riksarkivet. Äldre kart- och ritningssamlingen.
  3. Karta över befästningsarbetena och artilleripositionerna till lands i anslutning till Sveaborgs fästning [ry. Krepost Sveaborg]. Wikimedia Commons.
  4. Då befästningsarbetena började avmattas sommaren 1917 stod Sveaborgs fästning för en avsevärd samling artilleri och kastare, som enligt detta sammandrag uppgick till 631 rör, inklusive 8 avsedda för luftförsvaret. Bilaga till en rapport över försvarsberedskapen vid Sveaborgs sjö- och landfästning som behandlades i augusti 1917. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar.
  5. Luftförsvarets betydelse tilltog medan kriget pågick. Bildaffisch, avsedd att underlätta identifiering av de ryska och tyska sjöflygplan som opererade i Östersjöområdet, försedd med typbeskrivningar. Odaterad (1916/1917). Riksarkivet. Ryska militariahandlingar: fortifikations- och byggnadsritningar.
  6. Hamnarna i Helsingfors och Reval (Tallinn), vilka skyddades av befästningar, utgjorde viktiga baser för den ryska Östersjöflottan under världskriget. De övervintrande ryska örlogsfartygen av första linjen på Kronobergsfjärden var en bekant syn för helsingforsborna. Wikimedia Commons.
  7. Den 6 tums (152 mm) Canet-kanon som ses på bilden hörde till det ryska kustartilleriets vanligaste pjäsmodeller. Sådana placerades bl.a. i de öppna artilleriställningar av betong som anlades utanför Helsingfors. Wikimedia Commons.
  8. I samband med februarirevolutionen 1917 mördades tiotals officerare i Helsingfors, bl.a. den ryska Östersjöflottans kommendör, viceamiral Adrian Nepenin. Den ryska interimsregering som tog över makten efter att Nikolaj II avsagt sig tronen strävade efter att återställa lugnet, bl.a. genom denna kungörelse till armén och flottan som utlovade förändringar. Riksarkivet. Ryska militariahandlingar.
  9. Enär Tyskland och dess bundsförvanter slutit fred med Sovjet-Ryssland i Brest-Litovsk 3/16.3.1918 beredde det inte kommendören för de tyska örlogsenheter som anlände till Hangö 3.4.1918 större problem att avtala med företrädarna för den ryska Östersjöflottan om rätt för övervintrande ryska fartyg i Helsingfors att utan hinder utlöpa till Kronstadt. Avtal mellan företrädarna för de tyska och ryska örlogsflottorna 3.4.1918, senare kopia. Riksarkivet. Frihetskrigets Frontmannaförbunds arkiv.
  10. Bland de fartyg som avlägsnade sig från Helsingfors ingick även förra kejserliga lustjakten Standart. Helsingfors stadsmuseum.

Missilfartyget Raahe. Sjökrigsskolan

Minfartyg av Hämeenmaa-klass. Sjökrigsskolan

Vitrin 20: Sveaborg blir Finlands borg

  1. Finlands flagga i rött och gult hissades på fästningen Sveaborg 12.5.1918. Följande dag togs fästningens nya namn Suomenlinna [Finlands borg] i bruk på finska.
  2. Firandet av Fredrik Henrik af Chapmans 200-årsminne var de första stora festligheter som anordnades av Samfundet Ehrensvärd.
  3. President Urho Kekkonen och hans gemål var värdar då Belgiens kung Baudouin och drottning Fabiola besökte Sveaborg.
  4. Samfundet Ehrensvärd utger publikationer om Sveaborg.

Vitrin 21: Fångläger för röda

  1. Karta över Sveaborgs fångläger för medlemmar i det röda gardet 1918–1919. Helsingfors stadsmuseum och Förvaltningsnämnden för Sveaborg.
  2. Bilder av Sveaborgs fångläger. Museiverket och Gallen-Kallela museet.
  3. Brev från fångens anhörig 3.9.1918. Riksarkivet.
  4. Den dödsdömdas brev till mamma. Riksarkivet.
  5. Beslut om att fången befrias. Riksarkivet.

På väggen

Två affischer med Sveaborgsmotiv av konstnären Erik Bruun som själv bor på Sveaborg.

På väggen

Sveaborgs första intendent, konstnären Heikki Tandefelt. I privat ägo.

På väggen

Kyrkan på Sveaborg, sedd från galärdockan.

Vitrin 22: Samfundet Ehrensvärd 100 år

  1. Beslutet att värna om Sveaborgs historia fattades med Gripsholms slott i Sverige som förebild. Samfundet Ehrensvärd.
  2. Tillfälliga kommitténs kallelse att delta i Samfundet Ehrensvärds konstituerande möte.
  3. Samfundet Ehrensvärd höll sitt konstituerande möte på officersklubben på Sveaborg 8.5.1921. Samfundet Ehrensvärd.
  4. Statsrådet beviljade 15.6.1921 Samfundet Ehrensvärd ensamrätt att publicera kopior av historiska motiv från Sveaborg till slutet av år 1925. Samfundet Ehrensvärd.
  5. Samfundets verksamhet finansierades under de första åren genom försäljning av postkort, tillverkade av Heikki Tandefelt. I privat ägo.
  6. Firandet av Fredrik Henrik af Chapmans minne på Sveaborg stärkte kontakterna med Sverige. Samfundet Ehrensvärd.
  7. Statsrådet J.R. Danielson-Kalmari deltog under de första åren i Samfundet Ehrensvärds verksamhet. Danielson-Kalmaris tackbrev till samfundet för att detta uppmärksammat hans 75-årsjubileum. Samfundet Ehrensvärd.
  8. Samfundet Ehrensvärds viceordförande, apotekaren Edvard Stigzelius understödde samfundets verksamhet på många sätt. Han ägde apoteket vid Salutorget och rättigheterna till tandkrämen Oxygenol i Finland. Samfundet Ehrensvärd.
  9. Kanonslupen Diana, som byggdes enligt Fredrik Henrik af Chapmans ritningar, är i Samfundet Ehrensvärds ägo.
  10. Förslag att Sveriges kronprins skulle inbjudas till hedersmedlem av samfundet, daterat 26.1.1933. Samfundet Ehrensvärd.

På väggen

Minnestavla i Ehrensvärd-museet med anledning av kung Gustaf V:s och drottning Victorias besök 22.8.1925.

På väggen

Heikki Tandefelt, Motiv från Sveaborg. Oljemålning i privat ägo.

Vitrin 23: Sveaborgs kustartilleri

  1. Namnet på Sveaborgs Fästningsartilleri ändrades 16.9.1918 till Sveaborgs Kustartilleribataljon och 7.5.1919 till 1:a Kustartilleriregemente. Sveaborgs fästningsartilleris och 1:a Kustartilleriregementets dagorder och militärstamkort. (KA Suomenlinnan Linnoitustykistö T-21071/42 och RTR 1 R738).
  2. Soldater vid en kanon på Sveaborg 1918. Gallen-Kallela museet, Akseli Gallen-Kallelas fotografisamling.

Vitrin 24: Finska armén på Sveaborg

  1. Den 12 maj 1918 anordnades på Sveaborg en högtidlig ceremoni med bl.a. hissande av Finlands flagga, hedersvakt med musikkår och en militärparad på Sveaborgs paradfält. (RA Dagorder av kommendanten på Sveaborg N:o 2/1918.)
  2. Förteckning över byggnader, upprättad av krigsbytesavdelningen på Sveaborg 9.5.1918 (RA Civilkommendanten på Sveaborg 1918).
  3. Den högtidliga invigningen av Sveaborgs kyrka skedde 22.12.1918. (RA Dagorder för garnisonen på Sveaborg N:o 36/1918).
  4. Dagorder för garnisonen på Sveaborg om en insamling för välgörenhet, arrangerad av officersfruarna, och om julfest år 1918 (RA Dagorder för garnisonen på Sveaborg N:o 36/1918).
  5. Skrot som ryssarna lämnade efter sig på Sveaborg våren 1918. Gallen-Kallela museet.

Vitrin 25: Flottbasen

  1. Minfartyget Pohjanmaa togs i bruk år 1979 och användes som skolskepp fram till 2013. Minfartyget Pohjanmaas skeppsdagbok från 1979 och en berättelse över en utrikesseglats 1981 (RA Sjökrigsskolan T-27516/86, 100).
  2. Ubåten Vesikkos skeppsdagbok från år 1944 och en generalritning över sagda ubåt (RA Staben för Sjöstridskrafterna T-19702 och ubåten Vesikko T-21722/17).
  3. Ubåten Vesikko stiger upp till ytan 1.8.1941 (SA-bild).

Vitrin 26: Sjökrigsskolan

  1. Sjökrigsskolan grundades 1.11.1930 efter en omstrukturering av Kadettskolan. År 1935 flyttades undervisningen till Sveaborg (RA Dagorder för Sjökrigsskolan N:o 1/1930).
  2. Sjökrigsskolans undervisningsplan 1935–1936 och årsberättelse 1936–1937 (RA Sjökrigsskolan T-23713/39 och T-27519/9).
  3. Den staty som föreställer Finlands lejon, och som i dag står framför Sjökrigsskolans huvudbyggnad, planerades av Tapio Wirkkala ursprungligen med tanke på en tävling som Kustbrigaden vid Onega utlyst för ett minnesmärke över stupade år 1942 (RA Sjökrigsskolan T-27517/7).
  4. Tapio Wirkkalas lejonstaty på Sjökrigsskolans gård på Lilla Östersvartö. Fotografi av Volker von Bonin 1956. Helsingfors stadsmuseum.
  5. Historik över lejonstatyn på Sjökrigsskolan.